Jag måste börja med att be om ursäkt för att jag inte skrivit så mycket denna vecka. Min assistent har varit lite upptagen . Själv vill jag inte knappa på tangentbordet -  jag kan ju skada en klo !

Men nu är hon på plats igen ( tjänstefolk ! ) och jag kan inte värja mig längre. Har jag tidigare lovat Cruella så blir det Cruella.  Trots att det är med livet som insats . Alla som sett "Pongo och de 101 ( eller 102) dalmatinerna " förstår vad jag menar .

 När jag flyttade hit förra året trodde jag först att jag kommit till ett riktigt lyxigt ställe ( Woow  vad  man kan ha fel ! ) . Första gången jag kom in i köket  såg jag det . Ni vet   kanske att det på vissa RIKTIGT fina restauranger finns  liksom stora glasskålar med  levande fisk - jag pratar om FÄRSK  .

Här var det ännu bättre ! Här snackas det inte slemmig firre .

Nej  här fanns det en levande , välgödd KANIN . Bara att slukas .Varm och go.

Naturligtvis  blev jag eld och lågor -  som till viss del släcktes av allt dreggel .

  YIPPPPPPPPPPPPIIIIIIIIII !!!  Fort kastade jag mig fram för att sätta tänderna i den lilla goa . Glömt var allt aristokrattjafs om uppförande och svalhet .

För min inre syn såg jag tusentals kommande kaninmiddagar .

Hallelujah !

Antagligen var det så att man satte fram en ny kanin varje dag . Det kan väl inte bli bättre  ??

Men vad händer ?

Plockar människorna fram min haklapp ?

Åker kryddburkarna fram ?

Börjar det förberedas för fest ?

NEJ !!

Just så lät de . De nya människorna . I den stunden misstänkte jag att det blivit nån felleverans - inte skulle väl jag ha de här ....

Sen fick jag lära mig att den lilla ( Nåja ...) , svarta madammen  INTE ALLS ska ätas  -  utan är en del av denna udda familj . Men skam den som ger sig . Jag gjorde några försök att ta mig in i kaninburen , men Den Gudomliga gurglade så konstigt så jag bestämde mig för att avstå .

Nu för tiden vet jag att den  svarta damen med de lattjo öronen är Cruella Kanin och jag har hört hemska historier om henne . I den här delen av världen finns det ett ordspråk som lyder såhär :

När Cruella blir arg svimmar Fantomen .

Det ni !

Ni skulle höra henne morra  . Eller stampa hårt i golvet . Huuuga !

 Men det händer ibland att Cruella kommer ut ur buren , som en vanlig kanin , och vill vara snäll och go ( inte god ) . Då brukar jag faktiskt slicka lite på henne  och jag har t.o.m försökt få henne att leka med mig . Det gick kanske inte SÅ bra  - men jag har fått den otroliga äran att ligga alldeles stilla , tätt tryckt mot hennes kind . ( Jag vågade nämligen inte röra på mig ....)

Som ni ser - och som jag påpekat tidigare - så har jag inga fördomar . Jag har både accepterat denna udda familj och försökt att lära mig att leka med maten . Även om den inte ville leka med mig .

Jag hamnade i en liten depression när jag förstod ordningen här och då skrev jag denna förträffliga dikt .

Cruella Kanin - så liten och fin

hon viftar så med sitt öra .

Cruella kanin - med lök och med vin

hon skulle sig så bra göra .

Det finns plats inuti  lilla magen

och där hamnar hon endera dagen .

Nu förstår jag bättre  och dagens dikt är så här :

Man ska inte äta sina vänner

bara de man inte känner.

Även  om man är en hund

får man för en liten stund

känna hur det i hjärtat bränner .

Ja - den kärleken....